Tankar om och kring musik, del 126

Att jag inte har något emot artister med ett starkt och personligt utspel torde stå klart för de flesta som följt den här serien, eller överhuvudtaget min blog. David Eugene Edwards^[1], frontmannen i 16 horsepower, och senare också i Wovenhand, tillhör de allra mest speciella i det avseendet. Och återigen är det säkrast att påpeka att Edwards’ frekventa användande av religiösa symboler i sina texter på intet sätt förändrat min syn vare sig på kristendomen eller på religion i stort.

Själva låten förknippar väl de flesta med Leonard Cohen, men det är ingalunda han som skrivit den; däremot kan man nog hävda med viss möjlighet att bli trodd att hans version skapat en andra blomstring för låten ifråga. Ursprungligen skrevs den i en fransk version under andra världskriget; wikipedia har, som nästan alltid, en grundlig genomgång av låtens öden och äventyr, även om just den här versionen inte nämns.

Fotnoter:

1. Eugene har antagligen lagts till för att undvika sammanblanding med andra personer med samma eller liknande namn [↩]