Tankar om och kring musik, del 108

I dessa tider av bombastiska uttalanden från väster kan det kanske vara läge att välja en låt som har en i mina öron märklig och i högsta grad ifrågasättbar textrad. Och även om Grönland skulle kunna göra allvar av sitt hot, eller erbjudande, att köpa tillbaka sin gamla besittning USA, så finns det fortfarande en del frågetecken kring denna rad.

»This land is my land» har den senaste veckan, och även tidigare, trumpetats ut av alla som tror de kommer att göra USA stort »igen»^[1]. Men det finns ett par ganska allvarliga invändningar mot texten i låten — det brukar påpekas att den har tre strofer till som gör det klart att »you and me» har ett inkluderande syfte. Men den textrad som jag känner stor tvekan inför är slutklämmen i varje strof, »This land was made for you and me», ett påstående som ursprungsbefolkningen gissningsvis bör ha synpunkter på, och det kan diskuteras om invaderande grönländare, dito spanjorer med Columbus i spetsen, och senare tiders invandrare från exemåelvis England bör tillhöra de inkluderade i den raden. Som sagt, det kan man fundera en del på, inte bara i dessa tider.

Fotnoter:

1. Det där »igen» känns märkligt och påklistrat, lite beroende på hur man tolkar ordet »great»; storlekmässigt har det väl varit av ungefär denna kaliber ganska länge nu, och i någon annan mening ser jag ingen period där USA skulle varit så värst mycket större i ett tidigare skede i historien. [↩]