Tankar om och kring musik, del 93

Som jag hintade om förra veckan blir det ännu en låt av Kris Kristofferson idag, även om texten översatts till svenska — »Me and Bobby McGee» blev »Anna och mej» när Lalla Hansson sjöng den i början av 70-talet. Att den låten hamnade på min lista beror på den småaktiga tendensen att märka ord som jag ibland visar prov på i den här serien^[1]; låten innehåller nämligen ett sådant stycke som taget bokstavligt blir orimligt — vad jag tänker på avslöjar jag i en fotnot så ni får chansen att upptäcka det själva^[2]…

En titt på wikipediaartikeln om Lalla Hansson avslöjar att mitt minne inte är helt tillförlitligt. Där står nämligen att låten låg flera veckor på Tio i topp, varav en vecka på första plats; jag har inte kunnat kontrollera källan för detta eftersom archive.org tycks vara nere i skrivande stund. Mitt minne säger däremot att »Anna och mej» låg precis en vecka på listan, på en delad tionde plats, för att sedan raskt åka ur. Det sägs också att singeln kom 1971, vilket gör att det går att konstruera en verklighet där båda påståendena är någorlunda sanna — i så fall skulle wikipedia referera till listplaceringar 1971, vilket var innan jag började lyssna på Tio i topp, medan min hågkomst skulle handla om en återutgivning av låten ifråga. Om jag och mitt minne vågar ta tag i problemet kan det dyka upp ett appendix så småningom…

Jag har sett Lalla Hansson en gång, och det var en mycket egendomlig spelning. Någon gång i slutet av 90-talet bestämde sig det köpcentrum som låg ett hundratal meter från min lägenhet, Skäggetorps centrum, att de skulle fira ett jubileum av något slag, och anordnade en del jippon. Ett av dessa var ett ungefär halvtimmeslångt gigg med Lalla Hansson, omkring klockan två på eftermiddagen en vanlig vardag. Publiken bestod större delen av tiden av övertecknad och en äldre dam som satt sig att vila efter ett butiksbesök; det var först när han som avslutning drog igång en av sina hits, »Dagny», som folk började stanna upp för att lyssna. Jag antar han helst vill glömma bort den dagen helt, men hoppas att han i alla fall fick bra betalt.

Fotnoter:

1. I verkliga livet försöker jag undvika detta, emedan jag numera inte springer särdeles fort. [↩]
2. Hur bär man sig åt för att ta upp ett munspel, eller överhuvudtaget någonting, ur en tom ficka? [↩]