Tankar om och kring musik, del 60
Tom Pacheco — Angel
(Om uppspelningen inte startar, klicka här!)
Som kanske framgått, lyssnar jag en hel del på musik. Det händer ganska ofta att jag köper en hel del skivor, CD mest, på halvchans, artister som verkar spännande, rätt instrumentering[1] eller något annat som lockar, till exempel att priset är rätt. Det är då tyvärr lätt att dessa skivor får en ganska styvmoderlig behandlig; en eller ett par lyssningar, och sedan in bland dammet i skivsamlingen.
Sedan jag mp3-at större delen av mina CD-skivor har jag ibland tagit mig för att spela ett antal låtar, oftast 20[2], helt slumpartat valda ur samlingen. Det händer då och då att jag tvingas stanna och konstatera, dels att det jag just lyssnat på är fantastiskt bra, och dels att jag inte har en aning om vem artisten är, eller vad låten heter. Det här är en sådan låt.
Tyvärr vet jag fortfarande nästan ingenting om Tom Pacheco. Wikipedia är nästan renons på information, och hans egen sajt innehåller inte mycket mer information. Det finns i alla fall ett par likheter med förra veckans låt; även denna skiva är inspelad i Norge och har dessutom norska producenter, bland annat Steinar Albrigtsen, och Rick Danko har enligt uppgift spelat in någon av hans låtar.
Texten passar faktiskt in på åtminstone två av mina kriterier för vilka låtar som kan hamna i den här serien. Historien som sådan är helgjuten och kan utan tvekan placeras in i kategorin »sjungna kortnoveller»[3], men dessutom upprepar sångaren/berättaren ett par rader som man kan fundera en del över: »But Angel was my friend, and friends never ask/answer any questions». Jag är inte så säker på att de påståendena är allmänt giltiga, men att fundera på deras respektive tillämplighet i olika fall borde vara en förutsättning för varje hållbar vänskap.
Fotnoter:
- Om du just ramlat in på bloggen mer eller mindre av misstag, så betyder det oftast en skrovlig mansröst med en någorlunda stämd gitarr. [↩]
- Not till OH — dock alltid större än noll. [↩]
- Låten har dessutom tycker jag, en hel del likheter med de låtar av David Munyon jag tipsade om för några veckor sedan. [↩]