Tankar om och kring musik, del 69
Guy Clark — Instant coffee blues
(Om uppspelningen inte startar, klicka här!)
De senaste bloggornas serie med relationsberättelser avslutas idag med ytterligare en artist som jag funnit via Townes Van Zandt — Guy Clark. Under ett besök i USA lyckades jag få tag på tre skivor av honom, bland annat »Old No 1», som dagens låt är hämtad från. Därefter har jag samlat på mig i stort sett hela hans produktion.
Texten är kärv och lakonisk, som man kanske kan förvänta sig av en av de främsta utövarna av den musikgenre som ibland kallas »outlaw country». Två exempel som fastnat är när han jämför de båda kontrahenternas känslor och närmaste förehavanden:
She felt wholly empty like she’d felt it every time
He was feelin’ just the same, except he’s tryin’ to make it rhyme
respektive
She just had to go to work, and he just had to go
för att inte tala om den korta kommentaren om att träffas i köket och »känna sig fullt påklädda»… Hela texten kan hittas här.