Författararkiv: bosjo

Kraftfullt batteri

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 1









Abram Gurvich, 1959
Vit drar och vinner

Även i denna veckas studie går det undan — det är ju trots allt sommar, så jag passar på att plocka in några hängmatteproblem som inte bör kräva alltför stor arbetsinsats. Liksom förra veckan bör det räcka med en tre-fyra drag, fast de kan måhända vara aningen tuffare att hitta den här gången.

Spelet kretsar till stor del kring vits a-bonde; om hen kan behålla den utan att svart lyckas skapa något motspel så har vit en teknisk vinstställning med sin merpjäs. I huvudvarianten lyckas svart visserligen eliminera bonden, men hamnar i ett mattnät i stället.

Ett batteri är en term som oftast kommer till användning i problemschack; det består, enkelt uttryckt, av de två pjäser som utför en avdragskombination.

I skamvrån

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 1









Leonid Kubbel, 1911
Vit drar och vinner

En av mäster Kubbels tidigare studier, och inte den allra mest komplicerade. Mer än tre-fyra drag ska det inte ta förrän det är över.

Damer står sällan bra i hörn, åtminstone i schack, och vit bör försöka utnyttja det innan den hinner ta sig därifrån. Du har väl noterat att den svarta kungen bara har vita flyktrutor om den råkar ut för en springarschack?

En gastkramande final

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 2









Hermann Mattison, 1924
Vit drar och gör remi

Fotbolls-VM lider (äntligen?) mot sitt slut, och det återstår, i stort sett, bara en förhoppningsvis spännande final. Eftersom jag skriver detta några veckor i förväg har jag ingen aning om vilka lag som kommer att mötas i finalen, men jag skulle inte bli förvånad om det blir Argentina och Tyskland, eftersom de inte direkt visat prov på någon glimrande fotboll så här långt.

Dagens studie är, liksom föregående veckas, konstruerad av en lett; Hermanis Matisons, som hans lettiska namn lyder, har dock förekommit flera gånger tidigare i serien.

Som rubriken antyder kommer slutet av studien att bli tajt; som den metaforiskt lagde lösaren säkert redan räknat ut betyder det att vit satsar på att bli pattsatt. För att nå till detta läge måste vit hota att dels befria den instängda springaren och dels byta bort svarts kantbonde. Du har väl lagt märke till att den är av »rätt» färg, så att löpare plus kantbonde inte har några problem att vinna?

Två-mot-en-situation

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 3









Johann Behting, 1893
Vit drar och gör remi

Olikfärgade löpare brukar ju vara ett ganska säkert remikännetecken, men här har svart två farliga fribönder som vit på något sätt måste neutralisera. Kanske kan man använda den egna fribonden till något konstruktivt?

Några ord om författaren, som om jag inte misstar mig gör debut i den här serien. Den förträffliga sajten arves.org listar hans förnamn både som »Johann» och som »Janis»; jag har valt det förstnämnda eftersom jag tror det är det vanligast förekommande, även om jag inser att jag därmed kanske vidaretraderar något slags västeuropeisk chauvinism.

Du har förmodligen redan gissat att det första draget är ett kungsdrag, och så långt är det rätt. I valet mellan olika drag kan jag upplysa dig om att de slutspelsgurus jag konsulterat (dvs Keres och Cheron; Fine befann sig tillfälligt (?) på en obestämd plats i bokhyllan) anser att slutspelet med löpare och två bönder mot (olikfärgad) löpare normalt sett är vunnet för den starkare sidan om bönderna står så att det är två linjer mellan dem, eller mer.

Hög press

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 1









Enrico Paoli, 1951
Vit drar och vinner

Så här under fotbolls-VM är det måhända tillåtet att låna en term från »det gröna fältets schack» till rubrik. Hur jag tänker mig att den kan appliceras på dagens studie avslöjar jag dock inte förrän i ledtråden.

Två löpare och bonde borde inte ha några problem att besegra ett ensamt torn, men här har vit, som så ofta i studier, ställt till det för sig. Kan vit undvika materialförlust?

Nej, endera en löpare eller bonden går förlorad. Men det går faktiskt ändå; vit sätter omedelbart press på det »bollhållande» tornet, och vinner raskt tillbaka det förlorade materialet, med viss ränta. I Schacknytt 2003/9-10 visades med stor grundlighet hur man går tillväga, och för den som inte har den årgången av Schacknytt i bokhyllan kan jag avslöja att artikeln ifråga heter »Det fångade tornet».