Lite romantik

Svårighetsgrad 3









Alexey Troitzky, 1897
Vit drar och vinner

Det är inte särskilt många studier jag kan ställa upp på ett bräde direkt från minnet, men den här studien tillhör definitivt dem. Jag stötte på den redan under min juniortid, och minns än vilket intryck den gjorde på mig. Därför kanske min svårighetsvärdering är helt fel — när jag första gången såg den tyckte jag att den måste vara fullständigt omöjlig att lösa, men bosjo modell tidigt sjuttiotal hade inte riktigt samma erfarenhet som senare årsmodeller, och det är möjligt att jag inte alls skulle vara lika imponerad idag. Men humhum tro’t…

Vit har som synes gott om material, men svart har två besvärliga hot — damen är hotad via schacken på b1, och g3-bonden hotar att avancera. Hur tänker du dig att bemöta de hoten?

Svaret på inledningens fråga är att ett av dem tar du på högsta allvar, medan du förbereder en intressant offervariant som svar på det andra.

»A ”romantic” study» är författarens kommentar i 360 brilliant and instructive end games. Denna studie bör förmodligen räknas till de briljanta, för sannolikheten att man ska kunna utnyttja dess bärande idé i praktiskt spel bedömer jag vara obefintlig.

Sommarflört

Svårighetsgrad 1









Alexey Troitsky, 1895
Vit drar och vinner

I skrivande stund har SMHI plötsligt annonserat att julis kvävande värmebölja är på väg att återgå till mer normala sommartemperaturer, och inspirerad av detta skyndar jag mig att välja en studie med ett tema som en stor del av den manliga befolkningen i vårt land ägnar denna årstid åt — att fånga en dam.

Det är inte direkt frågan om någon utdragen flört, utan mer »pang på rödbetan». Börjar varianterna bli längre än, säg, fyra drag, kan det vara idé att försöka hitta något snabbare.

Ullstrumpegång

Svårighetsgrad 1









Alexey Troitsky, 1895
Vit drar och gör remi

Om ställningen känns bekant, så är du av »den rätta ullen», som min före detta klubbkamrat i LASS, Torbjörn Karlsson, skulle uttryckt saken på lätt men omisskännlig östgötska. Det betyder nämligen endera att du är välbevandrad i studieklassikerna, eller att du följt en av de länkar som jag smusslat in i ett tidigare verk i den här serien.

Att vit måste »gå på i ullstrumporna» är också uppenbart; den svarta fribonden ser som vanligt svårstoppad ut, och vit får ta till extraordinära metoder. Lösningsförloppet är förmodligen inte så knepigt för en rutinerad studielösare, men svart har en extra möjlighet som man bör se för att få full pott; jag berättar lite mer i ledtråden.

Patt spelar givetvis en viktig roll, men svart kan undvika den — ett par drag senare tvingas hen dock erkänna sig remiserad, eller hur det nu ska uttryckas.

En intressant poäng är att de som följde min tidigare angivna länk till TfS 1897/19 hittade nästan denna studie på samma sida som Larsens; skillnaderna var att vits kung placerats på h4 i stället för g4, och att källan angavs vara »La Strategie». Om denna version är en modifiering av Troitsky själv eller om det föreligger något misstag vet jag inte, men jag har svårt att se att studien skulle blivit avsevärt förbättrad av kungsflyttet.

Variation på ett tema

Svårighetsgrad 1









Julius Gunst, 1922
Vit drar och vinner

Vit utnyttjar ett studietema som även de som normalt inte ägnar sig åt att lösa studier brukar ha sett.

Om vit lyckas rädda båda pjäserna vinner hen naturligtvis — även om det i praktiken inte är så lätt med de betänketider som används numera — men det ser inte ut som hen skulle kunna lyckas med det. Går det att tvinga fram matt med bara en pjäs?

Temat borde, som sagt, kännas bekant — följande studie av Troitsky (Novoe Vremja, 1895) befinner sig gissningsvis på en tio-i-topp-lista över de mest kända studierna genom tiderna:









Alexey Troitsky, 1895
Vit drar och vinner

Lösningen bör inte bereda några problem — försöker svart krångla genom att flytta bönder garderar man g-bonden med kungen, och vinner på »vanligt» sätt.

En julnöt

Svårighetsgrad 3









Alexey Troitsky, 1930
Vit drar och gör remi

Så här i juletider passar jag på att presentera en, som jag hoppas, extra klurig julnöt; för de flesta väntar ju en lång, härlig julhelg innan allvaret börjar den 27:e med de olika Rilton-turneringarna och liknande. För att visa att jag är på mitt allra soligaste tomtehumör ger jag er inte mindre än tre ledtrådar den här gången.
God Jul!

Du har väl noterat att om vit på något sätt kan röja undan den svarta h-bonden så har svart för ögonblicket mycket svårt att stoppa den vita h-bonden? Bara en tanke…

Svart måste hela tiden vara på sin vakt mot att vits springare hittar en väg till damflygeln; om hen sköter sina kort väl kommer den vita springaren inte att hinna ikapp a-bonden.

Kungen på g1 står inte så isolerat som man kanske skulle kunna tro; vit siktar faktiskt på att bli pa… Har jag skrivit det förut? Ja, då var det där jag läste det! (En favoritlustighet adapterad från Martin Ljungs »Kromosomtalaren»). Men tro det eller ej, vit siktar faktiskt på att bli patt. Var kungen ska stå, och hur vit ska bli av med springaren får du lista ut på egen hand.