Några uppgifter om bolagsupplysningen

Min far berättade en gång en sedelärande historia från sin ungdom som jag i alla detaljer utom en helt glömt bort; jag kommer ännu ihåg poängen. För att återberätta den måste jag därför fylla på med vaga minnesbilder och rena påhitt, varför dess sanningshalt i detaljer inte bara kan betvivlas, utan också bör betvivlas. Men om nu farsgubben berättade om en av sina erfarenheter, och inte något han i sin tur hört, bör detta inträffat någon gång i slutet av 30-talet eller i början av 40-talet. Så här kunde han eventuellt ha berättat den:

I min ungdom var jag en tid lärling på ett trädgårdsmästeri, och där grundlade jag mitt stora intresse för trädgårdar och trädgårdsarbete[1]. Trädgårdsmästaren var en jovialisk gammal gubbe, som var allmänt omtyckt, och skötte sin anläggning med stor omsorg. Eftersom jag var sifferkunnig fick jag ibland hjälpa till med bokföringen, en avdelning som inte var gubbens styrka. Men det var en återkommande post som jag inte förstod, och till slut kunde jag inte hålla mig längre utan frågade honom:

— Vad är den där posten »GDSGD» som återkommer så ofta på dina fakturor, egentligen?

Gubben plirade klurigt mot mig, och svarade:

— Går Det, Så Går Det…

Nu ska man inte tro att den här typen av bondfångeri tillhörde den tidsperioden, och nu har upphört — snarare tvärtom. Spammare är mest irriterande, och de skojare som uppger sig komma från Microsoft, som jag tidigare tagit upp här, här och här, är mer skurkaktiga än bondfångaraktiga[2], men bilden här bredvid visar en mer renodlad bondfångeriverksamhet[3].

Bolagsupplysningen.se[4] är tydligen ett estniskt bolag, som sitter ganska säkert i sadeln — på en sajt som varnar för skumma bolag får man veta både att »Svensk åklagare har valt att inte väcka åtal då verksamheten enligt bedömningen inte begår brottslig handling», och att »Estnisk polis har skriftligen meddelat att ärendet inte utreds utan hänvisar anmälningar rörande Bolagsupplysningen till civilrättslig prövning, vilket förenklat betyder stämning i domstol

Grunden till åklagarens bedömning är gissningsvis att det på flera ställen står i klartext, ehuru väl inlindat i stora sjok av omgivande text, att detta är ett kontrakt där man förväntas betala 4795 kr för en fullständigt värdelös tjänst[5]. Men eftersom läskunnigheten, som jag nyss påpekat, även i akademiska kretsar tycks kunna ifrågasättas så är det kanske inte så konstigt att gemene företagsrepresentant då och då åker dit; den långa listan av kommentarer på varningssajten jag länkade till ovan tyder i alla fall på att »affärsmodellen» fungerar.

Det kanske låter som jag tycker att de som låtit sig lura av dylika bondfångare får skylla sig själv, men det är inte sant; jag kan däremot förstå åklagarens ovilja att göra en stor sak av det. Visserligen är det ju tämligen uppenbart att blanketten är formulerad på ett bedrägligt sätt, men skulle bolagsupplysningen hamna inför skranket kan de med rätta hävda att informationen faktiskt finns där, och därmed blir målet en fråga om layout och typografi, och det kan förmodligen vara svårt att hitta stöd i paragraferna för »bedräglig typografi». Att hitta lämpliga lagformuleringar som kan klämma åt den här typen av bedrägerier överlämnar jag därför åt eventuella juridiskt lagda läsare att grubbla på.

Sådär; nu kan jag arkivera detta kontrakt på lämpligt ställe.

Addendum 2016-07-12: Just nu har »Bolagsupplysningen» och deras affärsmetoder blivit hemsidesstoff på DN.se. Det framkommer inte så mycket nytt, förutom att man lyckats få några uttalanden från en svensk representant för bolaget; ett av dessa är »[…] vi jobbar hela tiden på att vara så tydliga som möjligt.» Trump och diverse engelska brexitomröstningspolitiker torde därmed ha fått en fullgod medtävlare i årets tävling om »Overstatement of the Year».


Fotnoter:

  1. Som alla som känner mig någorlunda kan intyga har detta intresse inte på något sätt ärvts av hans äldste son; sorry, Lamarck! []
  2. De tycks för övrigt ha högsäsong för tillfället; jag har blivit uppringd inte mindre än tre gånger den senaste veckan. []
  3. Om du klickar på bilden får du en högupplöst bild, där alla detaljer, förutom de av mina uppgifter som jag inte ansåg mig vilja dela med mig av till allmänheten. Vad företaget heter och vad det sysslar med är väl snarast att betrakta som reklam för mig, och har därför fått stå kvar (även om jag numera skriver namnet »AirM consulting», och har en huvudsakligen annan inrikting, men annars är det rätt). []
  4. Det bär mig emot att länka till skummisar, så vill du se hur deras sajt ser ut får du faktiskt knappa in adressen själv. []
  5. Okej; de skriver naturligtvis inte att tjänsten är fullständigt värdelös — det inses dock lätt, som matematik- och fysiklärare brukar uttrycka saken. []