Frithiof spelar schack

Svårighetsgrad 1









Frithiof Lindgren, 1921
Vit drar och gör remi

När jag började spela schack 1972 rådde något slags schackfeber i Sverige, och inte bara här; VM-matchen mellas Spasskij och Fischer orsakade ett publikt intresse för schack som inte överträffats vare sig före eller efter den matchen. Men det har faktiskt funnits en liknande stor schackboom i sverige, nämligen kring 1948 och åren närmast därefter. Sverige arrangerade nämligen en stor turnering, interzonturneringen i Saltsjöbaden, där »de tre musketörerna» Ståhlberg, Stolz och Lundin tog sig an en försvarlig del av världseliten.

Ett något dubiöst försök att göra pengar på detta intresse var projektet Boken om schack, en bamsig volym som huvudsakligen bestod av fotografier och korta biografier av schackspelare på alla nivåer i svenskt schack; om jag minns rätt förband sig dessa att köpa ett exemplar av boken mot att de fick sin nuna i tryck.

Men boken hade också en del material av allmänt intresse, och dagens studie är hämtad från en artikel i inledningen till denna bok. För flitiga läsare av denna serie torde dess idé inte vara svår att finna, men det gäller ju att utföra den också.

I längden kan inte det vita tornet stoppa bönderna. Men om svart tar upp en dam på b1 har en vit kung på a-linjen inte särskilt mycket rörelsefrihet. Alltså börjar vi med 1.Ka5 Ka7, men nu gäller det att hitta rätt drag. Vilket?