Författararkiv: bosjo

Bra kung reder sig själv

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 2









Leonid Kubbel, 1922
Vit drar och gör remi

Såvitt jag kan minnas har jag inte haft något rent bondeslutspel i den här serien, och i så fall är det naturligtvis i högsta grad på tiden. I forntiden, då jag var ung, kunde man spela till sig märken av olika valörer genom att visa upp sina färdigheter i olika slutspel, och den här borde vara värd åtminstone en silverspringare!

Om du börjat misstänka att vit inte klarar sig enbart med något teknikmärkes kunskaper så är du helt rätt ute — vid slutet av varianten måste du använda ett av studiekompositörernas vanligaste trick, nämligen patt.

En hårdhudad löpare

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 2









Hermann Mattison, 1914
Vit drar och vinner

Ännu en studie som kretsar kring en farlig fribonde, men den här gången är det vit som ska försöka valla ned den. Ett torn är en betydligt kraftfullare pjäs än en springare, så var beredd på att det inte räcker med att landa ett knockoutslag…

Att allt hänger på e-bonden har du säkert redan insett; med enbart svartfältslöpare plus a-bonde kan ju inte vit vinna mot en någorlunda välposterad svart kung. Därför gäller det att med alla medel hindra tornet dels från att komma hem till åttonde raden och dels från att ge en schack i ryggen på e-linjen. Naturligtvis är det löparen som kommer att sköta grovjobbet, men även kungen måste hjälpa till.

En snabbfotad springare

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 1









Alexey Selezniev, 1930
Vit drar och gör remi

Som flitigt demonstrerats i den här serien är ett vanligt förekommande tema i studier kampen mellan en fribonde och en eller flera försvarande pjäser, och även dagens studie har detta som ledmotiv. Här har vits båda pjäser gått bort sig i anfallszonen, och en svart bonde har fått en gratischans att göra mål.

Som oftast när springare är inblandade i kapplöpningar med fribönder gäller det att vinna tempo med hjälp av schackar. Men den här gången verkar det inte hjälpa, och därför måste vit hitta ett sätt att utnyttja att den svarta kungen står lite trångt.

Den osäkrade pistolen

Postat av
2

Svårighetsgrad 1









Ernest Pogosiants, 1977
Vit drar och vinner

Vid en googling för någon vecka sedan stötte jag av en slump på en sida med en mängd inskannade ryska schacktidskrifter, och ovanstående ställning är hämtad från en av dem. Den »pistol» jag nämner i rubriken är det vita batteriet, som det brukar heta på problemistspråk när en pjäs hotar en avdragare, av lätta pjäser, men vid en första blick är det inte helt lätt att se hur den ska kunna räcka till vinst; svart har ju ett eget kraftpaket i form av en fribonde understödd av ett torn. Vit måste alltså vinna tornet utan egna truppförluster, och dessutom hinna oskadliggöra fribonden — det kanske verkar svårt, men det går faktiskt.

Pistoler behöver inte nödvändigtvis avfyras vid första bästa tillfälle — ibland kan det vara bättre att vänta tills man kan se fienden i vitögat.

Ruud och Ole Gunnar

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 2









Vitaly Chekhover, 1956
Vit drar och gör remi

Om vit kombinerat sig fram till ställningen ovan i tanken att den skulle vara lättvunnen, så får hen ett obehagligt uppvaknande; svarts kung står i det närmaste idealiskt för att stoppa vits bönder, medan de svarta bönderna ser svårstoppade ut.

Frasen »i det närmaste» var tänkt som en liten diskret ledtråd — först av allt måste vit förhindra att den svarta kungen lyckas förbättra sin position ytterligare.

Slutställningen kommer att uppvisa ett stort materiellt plus för svart, men vit har under tiden byggt upp en struktur (ofta kallad fästning) av något slag — och rubriken kan möjligen användas som en ledtråd av dem med samma associationer som jag — som hindrar svart från att utnyttja sitt övertag. Svart kan försöka vilka tricks hen vill, och i ett riktigt parti skulle hen förmodligen göra det, men så länge vit inte trampar fel kan svart inte göra framsteg.

Som synes skrevs ovanstående lösning för ett stort antal år sedan, på den tid Manchester United hade anfallsspelare värda namnet.