Pang och bom och dunder

Svårighetsgrad 1









Mikhail Platov, 1914
Vit drar och gör remi

Som redan 55:an Olga påpekade i sin odödliga monolog från sextio-talet, så skapar pang och bom och dunder bara otrivsel; inte bara för normalt funtade människor, utan kanske främst för djur av olika slag. Om du lovar att avstå från pang-pang i nyår, så bjuder jag här på lite mer sofistikerat dunder.

Nej, nu blir jag besviken på dig — inte ska du behöva någon ledtråd till den här studien? Schacka så länge du har några pluttar kvar, och se till att kungen blir patt när de tar slut. Det var väl inte så svårt?

En julnöt

Svårighetsgrad 3









Alexey Troitsky, 1930
Vit drar och gör remi

Så här i juletider passar jag på att presentera en, som jag hoppas, extra klurig julnöt; för de flesta väntar ju en lång, härlig julhelg innan allvaret börjar den 27:e med de olika Rilton-turneringarna och liknande. För att visa att jag är på mitt allra soligaste tomtehumör ger jag er inte mindre än tre ledtrådar den här gången.
God Jul!

Du har väl noterat att om vit på något sätt kan röja undan den svarta h-bonden så har svart för ögonblicket mycket svårt att stoppa den vita h-bonden? Bara en tanke…

Svart måste hela tiden vara på sin vakt mot att vits springare hittar en väg till damflygeln; om hen sköter sina kort väl kommer den vita springaren inte att hinna ikapp a-bonden.

Kungen på g1 står inte så isolerat som man kanske skulle kunna tro; vit siktar faktiskt på att bli pa… Har jag skrivit det förut? Ja, då var det där jag läste det! (En favoritlustighet adapterad från Martin Ljungs »Kromosomtalaren»). Men tro det eller ej, vit siktar faktiskt på att bli patt. Var kungen ska stå, och hur vit ska bli av med springaren får du lista ut på egen hand.

Nå, AlphaZero…?

Svårighetsgrad 1









W.E. Rudolph, 1912
Vit drar och gör remi

För andra veckan i rad ser jag mig tvungen att reagera på en aktuell händelse; den här gången tänker jag naturligtvis på AlphaZeros imponerande seger över Stockfish. Men för att jag ska gå med på att AlphaZero är »intelligent» så ska den, bland annat, kunna lösa dagens problem och ge en ställningsbedömning som är noll, det vill säga att den ska »veta» att ställningen är remi.

Dagens ställning komponerades för mer än hundra år sedan, och jag antar att dess författare skulle blivit högst förvånad om han vetat om att hans verk skulle kunna användas som ett test för att utröna om en maskin kan »tänka»…

Om bondeställningen vore helt låst, svarta bönder på svarta fält och vita på vita, skulle svart inte kunna utnyttja sitt materialövertag. Hur låser vit fast bondekedjorna?

Min hjälpreda Houdini löser visserligen studien korrekt, men anser att svart har en ställningsfördel motsvarande 13 bönder; att den hittar rätt lösning beror på att den inser att allt annat är värre.

Inser AlphaZero att ställningen är remi så har den tagit ännu ett steg på vägen mot intelligens. Nå?

Grattis, Finland!

Svårighetsgrad 2









Reino Ljungberg, 1944
Vit drar och vinner

I sista minuten insåg jag att Finland firar sitt hundraårsjubileum som nation den här veckan, och har därför letat upp en studie med en finländsk upphovsman för att lämna ett litet men välment bidrag till firandet.

Det verkar ju inte leda någon vart att gå med fribonden (1.a7 Tf7+ 2.Tg7 Tf8 3.Tg8 Tf7+ blir inte mer än remi), och »tornet bakom fribonden» (1.Ta3 Tf7+ 2. Kg6 Ta7) är lika verkningslöst. Du är inne på rätt spår — det behövs kraftigare medicin än så. Den andra ledtråden avslöjar medicinens art och antyder hur svart planerar att göra den verkningslös.

Okej — du har säkert insett vid det här laget att vit spelar 1.Tg5 Txg5 2.a7!, och funderar nu på varför svart inte ger upp. Ponera att svarts torn börjar schacka den vita kungen, hur tänker du komma undan schackarna utan att svart får tillfälle att stoppa fribonden?

Torn på villovägar

Svårighetsgrad 1









Leonid Kubbel, 1914
Vit drar och vinner

Fråga mig inte hur, eller varför, svart lyckats tråckla in ett torn på h3. Jag antar att en bondevinst måste ha hägrat…

Svarts torn står lite trångt, och vit hittar ett sätt att fånga det. En centralt placerad häst kan täcka en förfärlig mängd rutor!