Finnas till

Tankar om och kring musik, del 68

Lill LindforsTillsammans är ett sätt att finnas till

(Om uppspelningen inte startar, klicka här!)

Eftersom de senaste två bloggorna i den här serien handlat om så kallade relationsproblem är det väl lika bra att hänga på trenden; dessa två, denna och nästa veckas bidrag får bilda en liten kurs i hur man hanterar sådana, i synnerhet med avseende på de tillfällen då relationen ifråga inte sträcker sig längre än en natt.

Dagens låt har jag redan nämnt i en tidigare blogga då jag tog upp Harry Chapin, men eftersom jag föresatt mig att, åtminstone initialt, enbart ta upp artister en gång så kan jag inte spela originalet, utan det får bli Lill Lindfors’ insjungning av Åke Catos och Björn Barlachs översättning. Som jag påpekade i en fotnot kan man argumentera för att översättningen till och med är bättre än originalet, men jag tänker inte avgöra den tvisten; att översättningen är bra råder det i alla fall inget tvivel om.

I en lajvinspelning av originalet meddelade Chapin att låten handlar om staden Watertown, NY, och när publiken börjar applådera säger han snabbt »It’s more than it deserves!» och fortsätter »I spent a week there one afternoon…», så man kan nog anta att han inte var sponsrad av stadens turistnäring.

Stenen

Tankar om och kring musik, del 54

Harry ChapinThe rock

(Om uppspelningen inte startar, klicka här!)

En liten fortsättning på stentemat från förra veckan. Harry Chapin är väl inte så känd i Sverige, med undantag för några översättningar — Finn Kalvik och Totte Wallin sjöng skandinaviska versioner av hans största hit, Cat’s in the cradle[1]; Brasse Brännström gjorde »Six string orchestra» på svenska; och Lill Lindfors sjöng den långa utanförskapskärleksballaden »Tillsammans är ett sätt att finnas till» vilket är en svensk tolkning, och en mycket fin sådan, av Chapins »A better place to be»[2]. Redan det urvalet torde visa att Chapin är en mycket speciell artist med en förmåga att gestalta känslor av olika slag; vare sig det gäller mänskliga relationer, eller missriktade(?) musikaliska ambitioner.

Den låt jag valt den här veckan handlar om aktivism — Chapin själv var i högsta grad aktiv i arbetet för att utrota hunger (han var en av grundarna till »World Hunger Year», och gjorde hundratalet välgörenhetskonserter per år), och det är väl troligt att den sten han sjunger om har något att göra med det arbetet. Men som de sista raderna i sången antyder är arbetet långt ifrån avslutat — vare sig det gäller hunger, krig eller andra plågoris som bör bekämpas.


Fotnoter:

  1. »Rida ranka» blev det på svenska []
  2. Den svenska texten är skriven av Björn Barlach och Åke Cato; det är inte ofta man kan hävda att översättningen är bättre än originalet, men här är det i alla fall väldigt nära. []