Tankar om och kring musik, del 76

De senaste veckorna har Monica Törnell varit på allas läppar. Den 3 juni fyllde hon 70 år, och fick gratulationsartiklar lite här och var; och i veckan som gick meddelades det att hon fått årets Cornelis-pris, vilket naturligtvis inte minskade artikelregnet. Självklart hänger även jag med i hyllningskören.

Däremot var det inte självklart vilken låt jag skulle välja. Att det skulle bli något från »Mica» var naturligt, men tyvärr har jag den bara på ett kassettband vars status jag inte vågat undersöka på tio-tjugo år, sådär. Valet stod därför mellan någon av hennes egna låtar, till exempel »Heden» och »Känslan i maj», eller hennes megahit »Vintersaga», som är skriven av Ted Ström^[1], och som synes fick vintersagan flest röster i detta val; dels tycker jag texten är snäppet mer tänkvärd än de övriga, och dels skadar det inte att förbereda sig för den obevekliga årstid som kommer att överraska oss inom ett halvår; »it’s all to easy to forget / winter’s touch as cold as death / we all believe the summer lasts forever» som David Olney påpekar i sin skakande krönika »Revolution».

Fotnoter:

1. Tyvärr finns av någon obegriplig anledning den bästa låten från skivan, »Ett sårat djur», inte med på den samlings-CD jag har. [↩]