Tankar om och kring musik, del 121
Torgny Björk — Ficktjyvens visa
(Om uppspelningen inte startar, klicka här!)
Ekonomifrågor är ju i högsta grad aktuella i dessa dagar, med Trump som den största slumpgenerator som ekonomivärlden sett sedan neanderthalarnas tid. Men redan Ruben Nilsson skrev denna lovsång till den fria företagsamheten, med en idag synnerligen gångbar refräng:
För si det där med den fria företagsamheten
är det allra knepigaste på den här planeten
Hej och tjo faderalla,
pengarna är kalla.
Alla är i sin fulla rätt att sno åt sig det de kan,
och en ann är så god som en ann.
Torgny Björk brukade på sina inspelningar kalla sig »Herr T», samt lägga till »och hans spelmän», men med tanke på det sparsamma ackompanjemanget så föredrog jag ovan att bara nämna sångarens namn. För fullständighetens skulle bör dock påpekas att gitarren här hanteras av en av dessa spelmän, Christer Karlberg. För den som känner till Fred Åkerströms mer kända version må också påpekas att den eventuella felstavningen i låttiteln gjorts av T elller någon av hans spelmän; inte av mig.