Kategoriarkiv: Studier

Ruud och Ole Gunnar

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 2









Vitaly Chekhover, 1956
Vit drar och gör remi

Om vit kombinerat sig fram till ställningen ovan i tanken att den skulle vara lättvunnen, så får hen ett obehagligt uppvaknande; svarts kung står i det närmaste idealiskt för att stoppa vits bönder, medan de svarta bönderna ser svårstoppade ut.

Frasen »i det närmaste» var tänkt som en liten diskret ledtråd — först av allt måste vit förhindra att den svarta kungen lyckas förbättra sin position ytterligare.

Slutställningen kommer att uppvisa ett stort materiellt plus för svart, men vit har under tiden byggt upp en struktur (ofta kallad fästning) av något slag — och rubriken kan möjligen användas som en ledtråd av dem med samma associationer som jag — som hindrar svart från att utnyttja sitt övertag. Svart kan försöka vilka tricks hen vill, och i ett riktigt parti skulle hen förmodligen göra det, men så länge vit inte trampar fel kan svart inte göra framsteg.

Som synes skrevs ovanstående lösning för ett stort antal år sedan, på den tid Manchester United hade anfallsspelare värda namnet.

Gudomliga vindar

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 1









Tigran Gorgiev, 1930
Vit drar och vinner

Enligt en wikipediaartikel var Gorgiev expert på »groteska» utgångsställningar, och även om man kan undra hur svart burit sig åt för att ställa alla sina pjäser i slag så får antagligen detta betraktas som en ganska normal ställning. Enligt samma artikel bör Gorgiev bara varit 20 år när studien publicerades, så det kan kanske förklaras med att det är ett ungdomsverk som tillkommit innan han fann sin egen stil.

Det är högst sällan som man får chansen ge en ledtråd på utrikiska språk, men för den som inte känner till det må avslöjas att det japanska ordet kamikaze vanligen översätts med »gudomlig vind».

Den andra ledtråden har du egentligen redan fått, men för säkerhets skull påpekar jag att rubrikens pluralform inte är en tillfällighet.

Ett omöjligt val

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 2









Alexey Troitsky, 1895
Vit drar och vinner

Nej, det är inte franska presidentkandidater det ska handla om…

När jag valde denna uppgift för Schacknytt kom jag av någon anledning som jag inte längre minns att tänka på en av Monty Pythons klassiska sketcher — den svarta damen och pythontanten Mrs Scum ställs båda inför en valsituation där inget av alternativen tycks överdrivet njutbart. Det kan knappast räknas som en ledtråd, så jag kan omedelbart avslöja att svaret på dagens problem inte är »Henri Bergson».

Liksom i den förra studien har vit ett torn och en lätt pjäs till sitt förfogande vid sin damjakt, men här har vit ytterligare en faktor att ta med i ekvationen, en stark nästanfribonde; om du inser hur den kan ställa till med maximal skada har du kommit en bra bit på väg. Dessutom kan avslöjas att lösningen är kort; om dina varianter börjar bli längre än en tre, fyra drag utan att matt eller damvinst är i sikte har du valt fel väg.

Den här uppgiften är knepig att bedöma svårigheten på, tycker jag. Eftersom lösningen bara är tre drag lång kan det tyckas märkligt att inte sätta en etta, men det tog betydligt längre tid för mig att lösa denna jämfört med »normala» ettor; om detta beror på tillfällig (?) inkompetens eller att uppgiften verkligen är lite svårare kan/vill jag inte avgöra.

BA!

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 1









Henri Rinck, 1928
Vit drar och vinner

För den som följt studieavdelningen av bloggen någorlunda uppmärksamt de senaste månaderna är namnet Rinck inte okänt, och för dennæ hypotetiskæ person kommer det säkert inte som en överraskning att vit den här gången är ute efter att fånga den svarta damen.

Avdelningen för kryptiska ledtrådar meddelar, att Robert Danielsson och Björn Johansson förmodligen skulle säga »BA!» om temat för den här studien. En något mindre kryptisk ledtråd är att den svarta kungen ska vallas till rätt fält, och när den väl kommit dit är det dags att ägna sig åt att snärja damen.

N eller B?

Postat av
Svara

Svårighetsgrad 2









Yochanan Afek, 1978
Vit drar och vinner

Låt mig ta ännu en lite modernare studie medan jag håller på; denna hittade jag i ett tjugo år gammalt nummer av den nederländska tidskriften Probleemblad som poppade upp under »arbetet» med att rensa upp i den ännu tämligen osorterade bokhög jag kallar mitt bibliotek.

Som synes är rollerna omvända mot hur det vanligen ser ut i de studier jag valt ut — den här gången är det vit som har en farlig fribonde, och svart som med alla medel försöker rädda remin.

Du ska få första draget, eftersom du redan borde kommit underfund med att det är det enda som kan stoppa remischackarna: 1. b4. Men det behövs en del insikter om de svarta hoten; det ligger inte bara remischackar i luften, svart kan ju spela på patt också. En viktig fråga att besvara är vilken pjäs som är bäst på att skydda kungen om man nu skulle få en chans att promovera e-bonden; jag ger lite mer upplysningar i nästa ledtråd. En annan fråga är vad a6-bonden egentligen fyller för funktion i den här studien? Den kanske inte verkar som den viktigaste pjäsen i det svarta artilleriet, men om man inser varför den står där har man kommit en bit på väg…

Om du har grubblat på den första frågan jag ställde i förra ledtråden, och kommit fram till att vit måste undvika »raka» pjäser, som de brukade kallas på den tiden jag spelade chock — dam och torn — så har du räknat helt rätt; vit kan inte komma undan remischackarna på grund av en pattfälla. Men vilken lätt pjäs som passar bäst beror helt på på vilka fält svart planerar att sätta upp sin remigunga.

Den andra frågan är inte fullt lika viktig, men kan hjälpa dig att välja rätt pjäs vid promoveringen — utan a6-bonden skulle det nämligen inte spela någon roll om man plockade in springare eller löpare i en variant; och sådant ofog måste stävjas i allvarligt syftande studier.

Frågan i rubriken, som för övrigt är ett försök att parafrasera titeln på en av Agatha Christies thrillers, kan alltså anses med »Ja!» besvarad.