Graciös elefantdans

Svårighetsgrad 1









Henri Rinck, 1921
Vit drar och vinner

Den franske kompositören Henri Rinck, som dock levde stor del av sitt liv i Barcelona-trakten, är en ofta förkommande gäst i den här serien — här visar han hur mycket aktivitet betyder i dubbla tornslutspel. I min ursprungliga text i Schacknytt gjorde jag honom av obegriplig anledning till schweizare; en ytterligt pinsam miss. Såvtt jag kan minnas var det dock ingen som protesterade.

Jag ber också om ursäkt för rubriken; jag har ju »bara» kommit två tredjedelar in i den här serien, men det står redan klart att den knepigaste delen, den jag ägnat mest tid åt, är rubriksättandet. Den här gången komplicerades det dessutom av att jag redan haft en liknande studie av Rinck i den här serien. Torn avbildas ibland som elefanter, men även löpare har fått namnet elefant på vissa språk. Schack, liksom språk och livet självt, är fullt av komplicerade samband…

Man måste inte schacka hela tiden, vit har tid att lägga in ett och annat stilla drag — det första borde inte vara så svårt att hitta och förmodligen inte det andra heller, när du väl börjat leta efter det. Skulle du behöva mer hjälp, så kan jag berätta att slutangreppet sker längs en rad, inte en linje; vilken rad det handlar om borde inte vara så svårt att räkna ut.

För kort diagonal

Svårighetsgrad 1









Henri Rinck, 1935
Vit drar och vinner

Efter förra veckans knep och knåp kanske det passar med en lite enklare uppgift; det knepigaste med denna är att tolka min ryska källas namn på tidskriften i vilken den publicerades. Kanske någon spansktalande i läsekretsen kan tala om för mig om jag gissat rätt eller ej?

Den här studien är så pass enkel att det egentligen inte ska behövas någon ledtråd; om du läser detta kan jag bara anta att du är ännu latare än jag, och det är inget gott tecken. Men om du verkligen inte insett vad det handlar om, så ta en ny titt på rubriken, och försök igen.

Dans med tunga pjäser

Svårighetsgrad 1









Henri Rinck, 1921-22
Vit drar och vinner

Vid en första blick ser det kanske ut som om vit får vara glad för remin, men vid en andra (eller tredje?) blick upptäcker man att vits ställning rymmer oanade möjligheter.

En första, ganska allmänt hållen, observation är att vit inte har tid för något finlir; får svart bara något drag på sig är det vit som måste försöka rädda remin. Det är med andra ord »schacka eller hitta hot» det handlar om.

En mer specifik ledtråd är det svarta tornets på b8 position; hade det stått lite närmare kungen hade ju vit vunnit lätt. Kan man tvinga det att gå till c8, måntro?

Om någon danspedagogiskt intresserad person råkar förirra sig hit tar jag gärna emot förslag på vilket slags dans tornen utför; från början hade jag tänkt kalla detta epos för »vals med tunga pjäser», men jag tappade takten någonstans runt 4.Td7+. Återstår bara att utnyttja tips nummer 10 i den »Vals för dummies» jag försökte konsultera på nätet: »Om allt går fel ändå: le som sjutton så kommer ingen att titta på dina fötter…»

BA!

Svårighetsgrad 1









Henri Rinck, 1928
Vit drar och vinner

För den som följt studieavdelningen av bloggen någorlunda uppmärksamt de senaste månaderna är namnet Rinck inte okänt, och för dennæ hypotetiskæ person kommer det säkert inte som en överraskning att vit den här gången är ute efter att fånga den svarta damen.

Avdelningen för kryptiska ledtrådar meddelar, att Robert Danielsson och Björn Johansson förmodligen skulle säga »BA!» om temat för den här studien. En något mindre kryptisk ledtråd är att den svarta kungen ska vallas till rätt fält, och när den väl kommit dit är det dags att ägna sig åt att snärja damen.

Ta fast hästen!

Svårighetsgrad 1









Henri Rinck, 1922-23
Vit drar och vinner

För några studier sedan gjorde vi bekantskap med Henri Rinck, och här ser vi ännu en studie på nästan samma tema som då. Ni kommer väl ihåg hur vit vann den gången?

Att jaga hästar är inte riktigt detsamma som att jaga löpare; till exempel kan springarna gardera varandra. Om man går för hårdhänt fram, kommer de att hitta ett sätt att göra det, och följdaktligen krävs det en omringningsmanöver.