En räkneövning

Svårighetsgrad 2









C. Heller, 1873
Vit drar och vinner

Om kompositören vet jag ingenting; i Kasparjans dominans-bok står hen angiven som »K. Geller», och i den tidiga version av van der Heijdens studiedatabas som följde med en dator jag köpte i mitten av 90-talet står det »C. Heller» — båda dessa källor anger årtalet 1873, men inga ytterligare uppgifter. Om någon kan ge Heller ett förnamn, och kanske ett hemland också, så tackar jag på förhand[1].

Inledningen är inte så knepig, så den får du här: 1.d7 c1D 2.d8D Dxc6. Nu är det din tur — (maximalt) fem välplacerade schackar och den svarta damen faller i nästa drag! Som en svensk stormästare lär ha uttryckt det en gång — »det är bara att räkna algebraiskt!»


Fotnoter:

  1. Och ja, jag har googlat! []

Ta fast löparen!

Svårighetsgrad 1









Henri Rinck, 1924
Vit drar och vinner

Henri Rinck var en mästare på denna typ av studie, där vit med tricks och finter fångar in en pjäs; på studiespråk kallas detta tema dominans. Här får man också se upp så att inte c-bonden faller eftersom torn mot löpare inte går att vinna utom i undantagsfall.

Vit laborerar med tre typer av hot; att hota en (eller gärna flera…) löpare; att schacka; och att promovera c-bonden. Att hota svartfältslöparen i första draget leder ingenstans, så förstadraget måste vara endera 1.c7 eller 1.Te4+. Spelar det egentligen någon roll i vilken ordning man spelar de där dragen?

Arons gunga

Svårighetsgrad 1









Aron Nimzowitsch, 1923
Vit drar och gör remi

Innan jag ställer undan den lilla volymen med Mattisons studier väljer jag en studie till ur den. Den här gången är det dock hans mer kände lettiske kollega Nimzowitsch som står som författare; Mattisons bidrag var att stoppa dit bonden på f6 för att ta bort en bilösning.

De två senaste uppgifternas tema med farliga svarta bönder och vita pjäser med gott fotarbete är aktuellt även här — att det är tornet som står för grovjobbet den här gången torde vara ganska uppenbart.

Det är svårt att ge någon ledtråd som inte avslöjar väldigt mycket, så jag delar upp min tänkta ledtråd i två delar, där den första knappt säger något alls, och den andra kanske lite väl mycket.

Den första ledtråden är att lösningen är kort; börjar varianterna bli 4-5 drag utan att någon remi är i sikte så är du på fel spår.

Den andra ledtråden har du redan fått, om du varit uppmärksam; rubrikens »gunga» syftar på uttrycket »remigunga», som i sin tur innebär ett evigt hot som motståndaren inte kan komma ur. Eller, i klartext, det slutar inte med patt den här gången, utan med evig schack!

Raskt fotarbete

Svårighetsgrad 2









Bröderna Platov, 1927
Vit drar och vinner

Den här studien kanske inte riktigt passar in på det tema som den här serien har — partimässiga studiefinesser — men det här är en klassiker om alla bör känna till; jag minns hur imponerad jag var då en ungdomsledare visade oss juniorer lösningen i början av 70-talet.

Ännu en gång har svart en farlig bonde, och ännu en gång visar en vit pjäs upp ett vackert fotarbete, fast jag avslöjar inte vilken förrän i ledtråden.

Du ska få de första dragen: 1. Lf6 d4. Det var väl inte så svårt, och du borde ha räknat på något i stil med 2. Sf3 a1D 3. Lxd4+ Dxd4 4. Sxd4 Kxd4, bara för att upptäcka att svart precis lyckas hålla bondeslutspelet. Nej, det krävs en mer sofistikerad manöver, och det är springaren som med två eleganta språng utför den.

De luftiga fängelserna

Svårighetsgrad 1









Bröderna Platov, 1907
Vit drar och gör remi

Den svarta fribonden på d2 är minst sagt svårstoppad tack vare den otrevliga löparschacken på f3. Det vita tornet visar dock prov på gott fotarbete och räddar remin nästan på egen hand.

Den svarta kungen befinner sig i ett osynligt fängelse; om den schackas på rätt sätt finns det en linje och en rad som den inte kan passera utan att vit kan forcera fram remin. Vad som kommer att hända den vita monarken har du förmodligen redan insett med tanke på att denna uppgifts rubrik har viss likhet med förra veckans…