Tankar om och kring musik, del 23
Finn Kalvik — Måken
(Om uppspelningen inte startar, klicka här!)
Efter förra veckans exkursion till de mest avlägsna trakterna av mina musikaliska domäner blir det idag ett stycke med en mycket vanlig instrumentering — gitarr och mansstämma — i mina trakter. Dessutom är låtens ämne naturligtvis en liten hyllning till mitt engelska favoritlag, Brighton & Hove Albion FC, med smeknamnet »the Seagulls», som den just avslutade säsongen nådde sin främsta placering hittills[1].
Texten är emellertid inte skriven av Kalvik; han har tonsatt en dikt av den norske författaren André Bjerke, som enligt den länkade wikipedia-artikeln pysslat med en spännade blandning av sysselsättningar inom skriftställeriyrket, från dikter för barn till detektivnoveller, och det mesta däremellan.
Framför allt är det nog avslutningen på »Måken» som fastnat i mitt minne:
Måken bringer oss i gave
drøm om havet
Måken — det er bølgeslaget
som har skapt seg om til fugl
Måsen som en dröm om havet, eller en transformerad havsdyning — skönt med en liten motvikt till alla som beklagar sig över måsarnas beteende, som de finner både högljutt och påträngande. Och nu kommer Europa att översvämmas av måsar…
Fotnoter:
- Jag höll nästan på att skriva »någonsin», men vem vet var det här tar vägen i framtiden. [↩]