Lite trolleri

Svårighetsgrad 1









Szaja Kozlowski, 1931
Vit drar och vinner

Medan spotlighten ännu håller kvar Kozlowski i rampljuset passar jag på att damma av en verklig klassiker, som jag fick mig förevisad i junioråldern, och som föreföll inte kunna klaras av utan en dos trolldom; ännu ett exempel på en »fixeringsbild».

Efter 1.g7 kan svart naturligtvis inte ta det prisgivna tornet på h7, men klarar situationen genom att helt enkelt flytta bort sitt torn. Om löparen inte varit i vägen skulle vit nu kunnat spela Th8+ med direkt vinst. Hur ska vit lyckas få undan löparen utan att svart hinner befria sig från vits järngrepp?

Tre nyanser av tempospel

Svårighetsgrad 1









Szaja Koslowski, 1931
Vit drar och vinner

Innan jag återför Proskurowskis lilla häfte med studiefrukter till sin normala tillvaro som dammsamlare i studiebokhyllan så måste jag visa denna lilla pärla. I ett av de första kapitlen berättar han nämligen att han 1967 ägnade ett stort antal timmar åt att bläddra genom tidningen Glos Porannys utgivning från 30-talet, och att han därvid hittade nio studier av Szaja Koslowski som dittills hade undgått uppmärksamhet; detta är en av dem.

Vits inledningsdrag är inte så svårfunna: 1.Sd7+ Kc7 2.Sf8, och nu när de lätta pjäserna låser varandra är det upp till de båda kungarna att avgöra kampen. Det kommer att hänga på ett tempo…

Kungligt stöd

Svårighetsgrad 1









Szaja Kozlowski, 1931
Vit drar och gör remi

Författaren är kanske inte så känd, men flera av hans studier tillhör klassikerna, trots att bara 21 studier av honom finns bevarade. Vit ska på något sätt se till att de svarta bönderna inte går ner i dam. Det kanske ser ut som vit har många drag att välja mellan, men det krävs precision från första draget.

Vit måste naturligtvis schacka, och schacka bakifrån (eller uppifrån, då man tittar på diagrammet). Tornet kan inte gå ner till första raden förrän den svarta kungen kommit så långt bort att den inte hinner gardera b2-bonden. Och för att det ska fungera måste vits kung stå på…