En fixeringsbild

Postat 2018-02-02 av bosjo

Svara

Svårighetsgrad 2

Ladislav Prokeš, 1947
Vit drar och vinner

Med pjäs mer borde vit vinna lätt, men han har ställt till det för sig, och måste nu välja mellan att försöka vinna ett damslutspel, eller ett slutspel med springare och kantbonde mot tre bönder.

Springarslutspelet bör du ha avfärdat vid det här laget – det går helt enkelt inte att gardera a-bonden och bevaka d-bonden på samma gång; en typisk variant kan vara 1.Sa3 fxe6 2.Sb1 Kb5 3.Kc7 Kb4 4.Kd6 d2 om svart bara är intresserad av att forcera fram remi.

Men damslutspelen då? Lite systematik kan vara behövlig; vit kan spela både 1.e7 och 1.exf7, och båda dessa drag kan förberedas med 1.Sb4+ axb4, vilket gör att den svarta damen kan uppstå på två olika rutor. Summa summarum fyra olika varianter, alltså; men bara i en av dem kan vit vinna den svarta damen!

En annan prokeš-manöver

Postat 2018-01-26 av bosjo

Svara

Svårighetsgrad 1

Ladislav Prokeš, 1944
Vit drar och vinner

Den tjeckiske studiekompositören Ladislav Prokeš var en av de flitigaste i branschen, och har bland annat fått en speciell manöver uppkallad efter sig. Här handlar det om ett tornslutspel där vit visserligen har en merbonde, men den tycks ju svart ha under kontroll. Eller…?

Min källa för den här studien, vilken det nu var, visste inte mer än årtalet då den publicerades; den tidiga version av van der Heijdens databas som jag har vet inte mera; och inte heller google har varit till någon hjälp den här gången. Någon som vet var denna först publicerades?

Vid en närmare titt ser man att vit kan behålla sin bonde på b7 några drag medan han förbereder knockouten. Du har väl redan insett att svarts kung är inlåst på a-linjen av den »virtuella damen» på b8?

Lagmatchdramatik

Postat 2018-01-19 av bosjo

Svara

Svårighetsgrad 2

Bröderna Platov, 1923
Vit drar och vinner

En kvart kvar på klockan, lagkamraterna börjar se oroliga ut, och lagledaren hävdar att vinst är det enda som gäller. Det kanske går att göra något med d-bonden?

Vid det här laget bör du ha synat de »normala» dragen 1.d7 och 1.Txa7+ närmare, och eftersom du läser detta kan du antagligen inte bestämma dig för vilket av dem som är bäst. Det finns dock mer »studiemässiga» drag att börja med…

[Event "Vinst"]  [Site "L’Italia Scacchistica"]  [Date "1923"]  [Round ""]  [White "Vasily & Mikhail Platov"]  [Black ""]  [Result "1-0"]  [Eco ""]  [Annotator ""]  [Source ""]  [SetUp "1"]  [FEN "8/p6k/3P4/4p3/3p4/6r1/2P5/R6K w – – 0 1"]   1.Ra3 {!} ( {De "normala" dragen fungerar inte: } 1.d7 Rg8 2.Rxa7 Rd8 {(eller} ( 2…Kg6 {) och svart klarar sig utmärkt, och}  ) ) ( 1.Rxa7+ Kg6 2.d7 Rh3+ 3.Kg1 Rh8 {  gör ingen större skillnad. Textdraget har två poänger: den första är  naturligtvis att tornet inte kan slås med mindre än att d-bonden går i dam, och  den andra är att vit nu får tillgång till en schack på h-linjen, och svart  måste därför passa sig så tornet inte blir bortmotat från d-bonden, eller, ännu värre, avbytt.}  ) Rg6 ( {Om till exempel} 1…Rg7 {? följer} 2.Rh3+ Kg8 3.Rg3! Rxg3 4.d7 {och d-bonden går inte att stoppa.}  ) 2.d7 {!} ( 2.Rh3+ {?? skulle få dina lagkamrater att stöna och utbyta menade blickar:}  Kg7 3.Rg3 Rxg3 4.d7 Rh3+ {och lagledaren viskar "du får ge upp om du vill" i ditt öra;}  ) ( 2.Rxa7+ Kh6 3.d7 Rg8 {  och vit kommer i alla fall inte att vinna. Poängen med textdraget är att  2…Tg8 nu är omöjligt, eftersom 3.Th3+ leder till tornbyte.} )  Rd6 3.Rxa7 {  Den svarta kungen har fastnat i rävsaxen; det hotar 4.d8D+, på 3…Kg8 följer  naturligtvis 4.Ta8+ och 5.d8D med lätt vinst, och även sjätte raden är minerad:}  Kg6 4.Ra6 {  ! och nu kan inte svart inte längre stoppa d-bonden. Har du bara tillräckligt  med tid kvar på klockan borde lagkamraternas mungipor peka uppåt vid det här laget.}   1-0

Festina lente!

Postat 2018-01-12 av bosjo

Svara

Svårighetsgrad 2

Alexander Herbstman, 1928
Vit drar och vinner

En variant på ett tema som behandlats i den här serien för inte alltför länge sedan; en snabb titt på materialet torde avslöja vilket.

Det första draget ger sig själv: 1.b6! är det enda sätt på vilket vit kan behålla några som helst vinstmöjligheter. Svarts kung måste givetvis hållas borta från a-bonden, och det är löparens jobb att hålla stånd tills förstärkningar anländer. Börja med att undersöka hur löparen sköter sin uppgift från olika fält (eller diagonaler), fortsätt med att leta efter svarts motspelsidé, och sedan är du redo att räkna konkreta varianter!

[Event "Vinst"]  [Site "L’Echiquier"]  [Date "1928"]  [Round ""]  [White "Alexander Herbstman"]  [Black ""]  [Result "1-0"]  [Eco ""]  [Annotator ""]  [Source ""]  [SetUp "1"]  [FEN "5B2/p7/3p4/PPk5/8/8/4K3/8 w – – 0 1"]   {Löparen har två idealdiagonaler: d8-a5, om den svarta kungen står på c6, och  b8-h2 om kungen står på c8 (d6-bonden måste naturligtvis bort först); i de  fallen behöver den vita kungen "bara" stoppa de svarta bönderna, och till slut  kommer de svarta dragen att ta slut (se studien av Duras i Schacknytt 10/2002).  Om kungen står på c6 och löparen på d6 är visserligen vägen till a8 via c7 och  b8 blockerad, men svart kan naturligtvis försöka att ta sig till a-linjen via  b6 i stället – svarts motspelside. När svart spelat …b5, måste vit spela Lc5,  vilket släpper kontrollen over c7, och sedan La7 för att kontrollera både b8  och b6. Om svart hinner spela b4 utan att vit kan kontrollera b5 kan vit inte  undvika remi, eftersom svarts kung kan angripa bonden från b5 då a6-bonden är  blockerad. Med denna kunskap blir fortsättningen logisk:} 1.b6  axb6 ( 1…Kc6 2.Be7 {! leder tillbaka till huvudvarianten, om inte svart vill tillåta}  Kb7 3.Bd8 {, och vit behåller b-bonden med lätt vinst.} ) 2.a6  Kc6 3.Be7 {!} ( {Genom att hota att ta sig in på diagonalen a5-d8 vinner vit paradoxalt nog ett tempo; om vit i stället slagit på d6 direkt} 3.Bxd6 {? följer} b5 4.Bc5 Kc7 5.Ba7 b4 6.Kd3 Kc6 7.Kc4  b3 {! och vit måste gå med på remi.} ) Kc7 ( {Eftersom} 3…b5 {(eller 3…d5)}  4.Bd8 {leder till en av vits idealställningar har svart inget val.} )  4.Bxd6+ Kc6 ( {Efter} 4…Kc8 {har vit uppnått "en spegelvänd Duras" och behöver bara se till att de svarta bondedragen tar slut.} )  5.Kd3 {och vit hinner precis stoppa svarts motspel.} b5 6.Bc5  Kc7 7.Ba7 b4 8.Kc4 Kc6 9.Kxb4 {och vit vinner.} 1-0

Den studie av Duras jag åberopade ovan publicerades här för några veckor sedan under rubriken »trefaldig upprepning». Festina lente är, om inte Wikipedia lurar mig, det latinska originalet till uttrycket »skynda långsamt».

Dans med tunga pjäser

Postat 2018-01-05 av bosjo

Svara

Svårighetsgrad 1

Henri Rinck, 1921-22
Vit drar och vinner

Vid en första blick ser det kanske ut som om vit får vara glad för remin, men vid en andra (eller tredje?) blick upptäcker man att vits ställning rymmer oanade möjligheter.

En första, ganska allmänt hållen, observation är att vit inte har tid för något finlir; får svart bara något drag på sig är det vit som måste försöka rädda remin. Det är med andra ord »schacka eller hitta hot» det handlar om.

En mer specifik ledtråd är det svarta tornets på b8 position; hade det stått lite närmare kungen hade ju vit vunnit lätt. Kan man tvinga det att gå till c8, måntro?

Om någon danspedagogiskt intresserad person råkar förirra sig hit tar jag gärna emot förslag på vilket slags dans tornen utför; från början hade jag tänkt kalla detta epos för »vals med tunga pjäser», men jag tappade takten någonstans runt 4.Td7+. Återstår bara att utnyttja tips nummer 10 i den »Vals för dummies» jag försökte konsultera på nätet: »Om allt går fel ändå: le som sjutton så kommer ingen att titta på dina fötter…»

bosjo surrar

Åsikter och tankar från min ordblandare

Årsarkiv: 2018

En fixeringsbild

En annan prokeš-manöver

Lagmatchdramatik

Festina lente!

Dans med tunga pjäser