Årsarkiv: 2016

Blixtkombinationer

Postat av
Svara

I eftermiddag börjar damernas VM-match, och om en vecka är det dags för herrarnas kandidatturnering, där en utmanare till Magnus Carlsen ska koras. Det är med andra ord upplagt för högspänning för schackvänner den närmaste tiden, och jag kommer osökt att tänka på en tidningsrubrik som summerade VM i fotboll 1978: »48 timmars hårt slit framför TV:n»[1].

Igår förmiddag tittade jag som hastigast in på Chessbomb för att se om det pågick något intressant att titta på, och hittade en mystisk blixtturnering i Kina med idel minisuperstormästare, »2016 IMSA Elite Mind Games», 16 stycken närmare bestämt; de spelade en dubbelrondig turnering med betänketiden 3 min per parti plus 2 s per drag, vilket tycks ha blivit mer eller mindre standard nuförtiden.

Tio partier spelades per dag, och jag råkade snubbla in strax före första ronden sista dagen. Ding Liren ledde på 14½ poäng, en halva före Harikrishna, och eftersom det såg ut att bli en kapplöpning dem emellan följde jag huvudsakligen deras partier. Men sista dagen gick det grus i maskineriet för båda, och inför sista ronden hade Rauf Mamedov, från Azerbaijan[2], tagit ledningen med en poäng före Ding Liren och Evgeny Tomashevsky. Slumpen hade ordnat det så raffinerat att Mamedov hade svart mot Ding i sista ronden, men kinesens hårda spel på vinst resulterade bara i att Mamedov snabbt fick övertaget, och vann ganska enkelt.

Nedan följer fem kombinationsställningar från de partier jag följde — jag ger diagrammen utan kommentarer först för dem som vill testa sin kombinationsförmåga, och sparar lösningarna till slutet av bloggan. Ställningarna har det gemensamt att svart är vid draget, och att han missade kombinationen i partiet. Men betänk att samtliga ställningar, utom möjligen en, härrör från den avslutande fasen i ett blixtparti, där ett »långstek» på mer än 10 sekunder kan vara ödesdigert i tidsnöden.









Mamedov – Harikrishna
Svart vid draget (42)









Mamedov – Harikrishna
Svart vid draget (44)









Ding – Navarra
Svart vid draget (20)









Ding – Navarra
Svart vid draget (30)









Ding – Wang
Svart vid draget (30)

Lösningar:









Mamedov – Harikrishna
Svart vid draget (42)

En ställning från ett parti med avgörande betydelse för utgången av turneringen — Mamedov vann, men om svart hittat

42… g5! 43. Ld2 Dc6!

hade resultatet blivit ett annat. Det hotar 44…g4, följt av en giftig avdragsschack med tornet, och lite överraskande har vit inget sätt att undvika detta.









Mamedov – Harikrishna
Svart vid draget (44)

Två drag senare fick Harikrishna ännu en chans, och den här gången betydligt enklare:

44… Dxe3!

vinner pjäs rakt av; vit kan ta en bonde med schack, men sedan är det roliga slut. I stället spelade svart 44… Txe3? och förlorade så småningom. I och med denna vinst fick Mamedov tätkontakt.









Ding – Navarra
Svart vid draget (20)

Vits senaste drag var 20. Tf4, som hoppas få till någon form av offer på f6 och inslag på h7. Men svart har en läcker kontring:

20… Lxh6! 21. Dxh6 Txg5! 22. Dxg5 Tc5!

och den vita damen är fångad! Navarra missade detta, trots relativt gott om tid…









Ding – Navarra
Svart vid draget (30)

… och han missade även denna chans; här spelade han 30… a5?, och gav vit chansen att spela 31.Dxd6! med ungefär lika spel; men Ding hade som redan framgått ingen lyckad dag, spelade i stället 31. Df2? och förlorade efter ytterligare äventyrligheter. Men Navarra kunde här spelat det enkla

30… Tc5!

och matthotet på första raden tvingar vit att offra damen för det svarta tornet. Jag antar att det var oviljan att släppa en bonde med schack som blockerade tankebanorna för svart, men trots att vit får en schack och några drag på sig att ordna försvaret så finns det inget sätt att undvika damförlusten, till exempel 31. Txe7+ Kh6 32. De3+ g5 följt av 33… Db2 eller 33… Tc2 med snar damvinst.









Ding – Wang
Svart vid draget (30)

Till slut ett exempel på hur Ding Lirens dag kunde blivit ännu dystrare — i vinstpartiet mot Wang Yue hade han blivit nerpressad, och här kunde svart omvandlat sin press till något mer påtagligt:

30… Sc4!

Jag måste erkänna att när Chessbombs dator föreslog draget under partiets gång såg jag inte poängen (och gissningsvis gjorde de båda kineserna inte det heller). Datorn föreslog att vit skulle backa med det hotade tornet, och acceptera en ställning med dambyte och två bönder under (e- och b-bönderna faller). Men kan man inte klara sig bättre genom att slå på c4? Houdini visade mig snabbt att så inte var fallet:

31. bxc4 Txc4! 32. Da3 Txc1 33. Dxc1 Dxe3+ 34. Kf1









Ding – Wang
Svart vid draget

34… Lg4!

och vits kung sitter fast i en riktig rävsax, där hotet 35… Le2+! inte kan stoppas på något vettigt sätt.

Wang spelade i stället 30… Le4?!, vilket sätter bort större delen av fördelen, satte några drag senare bort en bonde och förlorade. Men Ding Lirens dag blev ändå inte vad han hade hoppats; 3 poäng sista dagen gjorde att han föll tillbaka till en delad 4:e-plats.

Fotnoter:

  1. En liten nödlögn… Rubriken i fråga var i själva verket på norska, och satt i den studentkorridor som jag flyttade in i på hösten samma år. [↩]
  2. Detta är den engelska translittereringen; den svenska tycks numera vara Azerbajdzjan i stället för det något enklare Azerbadjan jag lärde mig en gång i tiden. [↩]

Göran på engelska

Postat av
Svara

Strax före jul kom äntligen Göran Forslunds problembok (Problem Chess: Art and magic on the chessboard) ut i en engelsk version, eller två — Gambit Books publicerade den nämligen samtidigt som en e-bok i kindleformat och som en »app book» för den egenutvecklade appen Chess Studio.

Jag har ju redan tidigare skrivit en kort recension av den svenska versionen, och dessutom berättat att jag försatt mig i en ännu större jävsituation vid översättningen av boken till engelska i min minnestext, så jag avstår från längre kommentarer; ytterligare ett skäl till detta är att jag bara bläddrat genom det smakprov som återfinns på Amazon[1], och testat det generella smakprov som man kan ladda ner i Chess Studio. Kortfattat kan man väl säga att såsom svensk har man ingen anledning att välja den engelska kindle-utgåvan, som saknar den eleganta typografi som Göran gav sin svenska version, medan app-versionen kan vara ett alternativ för den som sätter ett stort värde på att kunna spela genom varianter från diagrammen. Chess Studio fungerar faktiskt även på min gamla iPhone 3GS, men den klena upplösningen (320*240 pixlar) gör att det inte är någon direkt njutning att läsa texten; med rimligt moderna apparater borde inte det vara något problem.

Den som är bekant med Gambits böcker vet att de huvudsakligen publicerar material för den aktive tävlingsspelaren, så varför ge ut Görans bok? Utan att ha några som helst bevis för det misstänker jag att John Nunn, en av grundarna av förlaget, varit positivt inställd; han har ju bland annat skrivit böcker som Solving in Style och Endgame challenge, som båda, direkt och indirekt, för fram tanken att schack innehåller mer än att bara förbättra sitt rankingtal. Jag tycker också att den inställningen skymtar fram om man läser mellan raderna i Graham Burgess’ förord:

When Göran Forslund approached Gambit with the idea of publishing his book in English, it would have been all too easy to decline. After all, it is somewhat outside our normal range of publications, and problem chess is seen as a rather specialized field. Fortunately, we took a closer look, and were intrigued. We found that Göran had written no ordinary problem book, and felt it deserved an international audience, as it could very well succeed in sparking an interest in problem chess among over-the-board players.

En högst vällovlig ambition; jag hoppas att de (och Göran) lyckas i sitt uppsåt.

I stället för recension av den engelska upplagan tänkte jag ta upp ett par punkter som relaterar till den svenska upplagan.

För det första har Robert Ericsson skannat in i stort sett alla LASSmeddelanden från 1970 till nyss (dvs 2001, då det slutade utges)[2]. Det betyder att ett flertal av Görans ursprungliga artiklar nu finns tillgängliga på LASS’ hemsida, till exempel den allra första artikeln, som var införd i mitt senaste nummer som redaktör. Även de följande numren hade alltsomoftast ett bidrag från Görans ordblandare, så den som vill studera manuskriptets framväxt kan här finna originalartiklarna.

För det andra tänkte jag påbörja den errata-avdelning som Göran aldrig hann få ut på webben. Samtliga dessa missar har, såvitt jag förstår, avlägsnats i den engelska upplagan, så detta gäller enbart den svenska upplagan:

  • Sid 15: Diagrammet saknar ett vitt torn på h8[3]:

    Detta är den klart pinsammaste missen, särskilt för mig som dels var redaktör när artikeln publicerades första gången och dels korrekturläste den svenska utgåvan, så jag hade två chanser att upptäcka felet. Det var inte förrän vid läsningen av Görans första engelska version som jag försökte förstå problemet ifråga; och det var när jag begrundade frågan varför den svarta kungen inte fick gå till f8 i stället för att tvingas sätta matt som pengen äntligen träffade myntinkastet. Några pappersgooglingar senare hade jag konstaterat att diagrammen i både Görans bok och artikel var desamma, men att originalet i Springaren såg ut som ovan.

  • Sid 30: I lösningen till Hultberg & Fröbergs problem försvarar sig »vit» i stället för »svart» inte mindre än tre gånger.
  • Sid 33: I lösningen till »Hildebrand, 1964» står Ld3+, ska vara Lc3+.
  • Sid 49, rad 17 ungefär: »vit behöver komma ut med sin vitfältslöpare»; det är svart som behöver flytta sin vitfältare.
  • Sid 86, under diagrammet: Ska stå »Självmatt i 10 drag».

Till slut två mysterier, ett olöst och ett löst. Göran upptäckte under översättningen till engelska att det fanns en version av (det nedre) diagrammet på sidan 45 där La6 står på f5 i stället; vid en närmare kontroll visade det sig att min upplaga av Smullyans bok hade löparen på f5, medan Robert Ericssons upplaga av samma bok hade löparen på a6. Ingen av oss tre kunde dock finna att den avsedda lösningen på något sätt förändrades av detta, så frågan kvarstår — varför flytta på vitfältslöparen från upplaga till upplaga? Och det lösta mysteriet rör det fragmenterade hästlopp som Göran nämner på sidorna 37-38; för att inte förstöra nöjet för kommande läsare av boken så placerar jag denna viktiga information i en fotnot[4].

Fotnoter:

  1. Men lägg märke till att det finns två varianter på detta smakprov — dels en webbversion som kan ses genom att klicka på bilden till vänster, och dels ett kindleformaterat smakprov, som fås genom att klicka på »Send a free sample». Det senare kräver dock att man har en Kindle, eller installerar kindle-programvaran på sin dator. [↩]
  2. Det saknas för ögonblicket två, men Robert har gott hopp om att hitta dem så småningom. [↩]
  3. Den omkullfallna hästen på a5, som veterligen inte heter Gnägg, är i själva verket en ros. [↩]
  4. Det var Nisses häst Ptro som vann. Därvid har jag gjort det plausibla antagandet att en häst som bryter benet sannolikt inte vinner loppet; detta är dock inte helt självklart, vilket alla som såg David Hemery i programmet Superstars på 70-talet vet. [↩]